När det var 25 år sedan Olof Palme sköts var vi förbi hans grav och fröken F la dit en röd ros. Sjukt fint med alla människor som stod där, varit där och tänkt på honom. Världens finaste farbror kom med blommor trots att han knappt kunde böja på benen och lägga dem på plats. Undrar om det hade sett ut så här med någon av "dagens" statsministrar.